Gustavs grabb by Leif G.W. Persson

Gustavs grabb Reviews

• 
  LisaZen

  This is the autobiography, or better said, the memories of the life of the professor in criminology and author of police stories, Leif G.W. (Gustav Willy) Persson. It is a well written book and an easy read. He writes a bit too much about his childhood, and almost nothing about his wives, children and marriages. I would have liked to read about his first reactions to crime and violence in the beginning of his career. The book leaves quite a distanced and academic picture of his life in the study of crime. The Geijer case gets a treatment, but PM Olof Palme's murder and its investigation are not touched at all! Disappointment. My main feeling of the book as a whole is that it left me upset. This was caused by the story of the bad relationship between Persson and his mother. There is such cruelty from both sides that it is quite painful to think about. Of course you can't judge anybody's life by a book - and that is not what I want to do - but the nagging question this story raised to me is if people are able to change - despite a lot of thinking and consciousness achieved. I would like to believe that people CAN change, but my conviction is seriously shaken once more.
• 
  John

  Trevlig läsning iom att det är GW men om den finns som ljudbok, inläst av honom själv, är nog Den att föredra.
• 
  Fanny Velinge

  En ”klassresa” där Leffe anser sig själv vara uppväxt i arbetarklass men ändå aldrig haft lite av varken kärlek, mat, pengar eller kultur. En priviligerad arbetarklass unge dvs. Vad klassresan anbelangar är det egentligen att han får läsa vidare på universitet, något de tidigare generationerna i hans familj inte fått. Men på den tiden (född 1945) var det knappast många som fick just det.
  Övrigt många fina uttryck och ord. Språket tar plats och imponerar men kvinnosynen känns förlegad och titt som tätt stinker det faktiskt gammalt rakvatten. Till den grad att jag blir så irriterad att jag måste pausa och det trots Peter Andersson härliga stämma.
• 
  Mänsomläser

  G.W. skriver om sin klassresa. Han växte upp i ett arbetarhem i Stockholm, uppfostrad av föräldrar som “satsade” på honom, det vill säga på hans skolgång, för att han skulle komma uppåt på samhällsstegen, något han onekligen har lyckats med.
  
  Det är en tämligen tråkig bok, tråkigt skriven, sprungen ur ett tråkigt behov av revansch som G.W. av någon anledning drivs av. I avsnitten då han beskriver sin relation till sina föräldrar bränner det dock till och blir intressant. Porträttet av pappan är varmt och det är riktigt trevlig att ta del av. Mamman beskrivs som hypokondrisk, svekfull och missunnsam och det är riktigt drabbande läsning. En annan ljusglimt är utläggningen om Geijeraffären. Däremellan är det mycket tomgång, upprepningar och ältande av gamla oförrätter. Tråkigt var ordet.
• 
  Geir Ruud

  Fine and honest biography. An interesting tale of the journey from working class to upper class. Sounds boring? Well, it's not!
• 
  Mina Widding

  Lyssnat mestadels, vilket jag tror gav boken ett lyft, den är ganska "pratig" till sin natur. Klassresan framförallt i fokus.
  
  + Reflektioner kring minnen, vad det är att skriva självbiografi, skillnad eller inte mellan roman och biografi, självreflekterande till en gräns, utlämnande till en gräns, att han skriver om förlossningarna. Ikarossymbolen, och "att färglägga en ko".
  
  - Kvinnosynen och hur han pratar om den, väljer att ha ett kapitel om det dessutom, förlegat och gubbstruttigt och inte särskilt intelligent. Pratigheten, som medför upprepningar jag bara blir less på. Att han inte lyckas gå djupare in i relationerna till sina fruar och barn och överlag sveper över den sidan av sitt liv. Det tänker jag också hör ihop med klassresan, men dit går han inte. Geijersffären, där jag både inte ens riktigt förstår drevet, och hur det påverkade honom till den grad att han vill ta livet av sig, han vågar inte närma sig de smärtpunkterna, och så känns det lite för tjatigt, inte ännu riktigt bearbetat - han känner att han behöver rättfärdiga och rentvå.
  
  Kanske hittar han åt mer i den nyare självbiografin? Men jag vet inte om jag gitter läsa den.
• 
  Lisa Fransson

  This is the auto-biography of the professor, criminologist and writer Leif G.W. Persson. His crime writing is excellent and I was curious to read this book to find out exactly from where he sprung. The portrait of his father is heart-warming, but the portrait of his mother is disturbingly heartless. A large chunk of the book is taken up by the usual politician-prostitute scandal, in which Persson was accused of slander and ostracized to the extent that it caused him to attempt suicide. Although the scandal is an interesting story, I'm not sure it should take up such a huge chunk of the biography and not be a separate report. I would have liked to know more about his work. But that's all ok, because I got his most recent book for Christmas, which is about his career life.
• 
  Anna-Karin

  Alldeles underbart. ”Vi föds med sociala, ekonomiska och intellektuella handikapp och ju högre anspråk vi ställer på våra liv desto mer kommer de att plåga oss, i stort såväl som smått och även när det kommer till rena struntsaker.”
  
  Innehåller just allt man skulle behöva, vilja och förvänta sig av Gustavs grabb.
• 
  Okidoki

  Till en början läsvärd.
• 
  Leah Y.

  Not worth one star.
• 
  Ann

  Mycket bra självbiografi, vilken den är oavsett vad den analytiska faktaprofessorn själv anser om det. Läsaren tas genom en resa från 1945 till 2011, vilket innebär en livstid av händelser, bakgrunder, upplevelser, känslor, vedermödor, framgång och bakslag. En utelämnande bok som tar läsaren på en personlig, ibland romantiserad resa i dåtidens Sverige. Dekadensen, arbetsnarkomanin, politiska spel, svek, avgrunder, revanscher, kärlek, vänskap, relationer...allt finns med i professorns livsresa. Personligt kommer jag att minnas Leif mini bland sina vänner och Leifs kärleksfulla relation till sin pappa. Rekommenderas!
• 
  Donald Bratt

  Roligt att läsa om om Leif GW Perssons uppväxt. Bra och välskriven. Ett fint porträtt av pappa Gustav och ett mindre smickrande av mamman. Inte så många djupdykningar i Leif GW Persson yrkesliv, förutom Geijer-affären där vi nu får ytterligare en version att lägga till Peter Bratts och Jan Guillous. Sorgligt att läsa om rättsrötan på den den tiden, som kanske inte ledde till Palmemordet,men i alla fall till att det inte löstes..
• 
  Hogge Hedning

  En bra bok med skönt språk. Det är intressant hur han skildrar tiden (framför allt barndomen) och Geijeraffären. Jag gillar visserligen GW's sätt att skriva men boken är klart läsvärd och det var inga som helst problem att plöja den på någon dag bara för att det var roligt att läsa.
  Hans relationer till sina föräldrar är spännande och planterar många tankar i ens eget huvud kring prioriteringar i livet och de val vi gör.
• 
  David Carr

  Framför allt ett romantiskt porträtt av en till åldern kommen man.
  
  Det mesta har redans sagts om att skildringen av uppväxten är något lång. Men är man intresserad av GWs version av Geijeraffären, eller bara svensk samtidshistoria i allmänhet - så är bokens sista 150 sidor synnerligen läsvärda och lättkonsumerade.
• 
  Ulla Dagert Muther

  Enjoyed this book even though the author at times is very full of himself and typical male. Of my generation growing up in Sweden, I did not share the "Class journey" and thought this a bit of an excuse for his behavior. But interesting to read about all the twists and turns in this obviously very talented persons life.
• 
  Clara

  På ett vis så var den intressant då jag jag tycker att GW är en intressant person, men samtidigt som var det ändå inte så intressant. Jag fastnade inte för hur han skriver, men också att det var ett himla hoppande mellan olika tider i hans liv. Ärligt talat hängde jag inte med, vilket gjorde det till en "jobbig" läsning. Men intressant att lära sig mer om GW.
• 
  Izabelle Holmgren

  Jag har aldrig läst något av Leif GW tidigare. Jag har inte vetat något om honom heller utan bara sett honom på TV ibland. Jag har mest reagerat på hans egna sätt att mummelprata och tänkt: Mamma måste ha fel. Skulle Leif GW kunna skriva VACKERT? En gigantisk fördom. Mamma hade rätt. Självklart. När har hon inte det.... Älskade den här boken. Så fantastisk.
• 
  Cecilia

  Tyckte om början av boken om Leifs barndom och hans relation till fadern. Skräckporträttet av mamman fyller mig med frågor och tvivel. De sidorna som handlar om Geiger affären verkar uttjatade. Till sist tycker jag att en kunnig redaktör kunnat kortat ner den något.
• 
  Eva Dillner

  Rätt tjatigt om klassresa, en mamma som uppenbarligen hade problem, en pappa som inget fel kunde begå... emellan intressant om hur Mästerdetektiven skapades.
• 
  Birgitta Sundqvist

  Välskriven och lättläst. Blir något tradig när det ständigt återkommer till hans klassresa.